Som musikgenre har få varit så förhållandevis kortlivade och så musikaliskt inflytelserika som 1970-talets discovåg. Discon uppstod som musikstil i det östra USA under det sena 1960- och tidiga 1970-talet. Stilen blev fort populär bland dansälskande människor i bland annat Philadelphia och New York, där flera klubbar för dansmusiken hade öppnat. Vill du själv dansa loss samtidigt som du spelar bowling i Stockholm, kan du prova DJ-bowling på helgerna. Discomusiken har sina rötter i dels soul och funk, som bygger på Motowns musik, och dels på olika latinorytmer.

En del historiker vill hävda att discomusiken uppstod som en motreaktion till rockmusiken. Det var nog snarare önskan att kunna dansa till musiken, som var avgörande. Discomusiken är mycket dansvänlig med sina rytmer och sitt bakgrundssound som ofta utgörs av suggestiva blås- och strängsektioner. Bärande element i discon är dessutom ofta basgitarren, ett arv från funken. Att discomusiken är oslagbar på att få folk att dansa, visas av att dagens artister ofta stoppar in discostycken i sina danslåtar. Så gör exempelvis Daft Punk och Pharrell Williams. Discostilen blev så inflytelserik mot slutet av 1970-talet att även andra artister anpassade sina låtar till discosoundet. Därför finns det discoklingande låtar av bland annat Kiss, David Bowie och Rod Stewart från denna period.

Discomusiken var främst populär bland afroamerikaner, latinamerikaner och den stora gaypubliken i det östra USA, men efter att filmer som ”Saturday Night Fever” från 1977 och ”Thank God It’s Friday” från 1978 hade populariserat musikstilen, fick den ett globalt genomslag. Discomusiken stötte dock på ett allt hårdare motstånd hos den homofoba, rockälskande publiken i USA och det anordnades till och med galor där man kraschade, sprängde och eldade upp discoskivor. Under det sena 1979 började discovågen dö ut i USA och redan 1982 var den så gott som stendöd i ursprungslandet. Det var också 1979 som discomusiken fick sitt stora genombrott i Europa. Här blev stilen lite mindre soulinfluerad och kom att kallas för Euro Disco.

Stora namn inom genren var till exempel Bee Gees, som ju hade haft flera av sina hits med i ”Saturday Night Fever”, filmen där John Travolta fick glänsa på dansgolvet. Andra stora namn inom discon var Donna Summer, KC and the Sunshine Band, The Brothers Johnson, Gloria Gaynor och Barry White. Representanter för Euro Disco var bland annat ABBA och Boney M. Discovågen påverkade mycket av dagens musik, antingen direkt eller indirekt. Stilar som har DNA från discostilen är till exempel House och Techno. Tidig Hip-hop var starkt influerad, och genom det har mycket av senare Hip-hop, soul och pop blivit influerad av discomusiken.

Ordet disco kommer från det franska begreppet discothèque, vilket var ett ställe där man kunde lyssna på nya skivor. Senare blev ordet synonymt med de danslokaler där man lyssnade på discomusiken och dansade till en DJ som blandade plattor och arrangerade kvällens musik för att uppnå ett skönt groove med flera klimax på dansgolvet. Discomusiken har haft ett flertal revivals under decennierna sedan storhetstiden, och fler lär följa.