Det finns en allmänt spridd föreställning om att musiken som hörs på radion är sämre nu än vad den var för några decennier sedan. Låtkvaliteten har sjunkit överlag och låtarna låter mer och mer lika varandra. Ligger det någonting i detta, eller är det en illa underbyggd åsikt som mest förfäktas av gnälliga personer som är 35 och äldre? Ja och nej kanske man får säga.
Precis som många känner att musiken blivit sämre de senaste 30 åren finns det de som känner att mobilskärmarna håller sämre kvalitet nu än för några år sedan. Det gäller inte minst för iPhone. Med tanke på hur dyra de är tycker man att kvaliteten borde vara högre. Det bästa du kan göra är helt enkelt att komplettera din iPhone med ett skärmskydd. Hos Teknikdelar.se kan du hitta ett flertal prisvärda och högkvalitativa produkter, exempelvis skärmskydd för iphone 11 och andra tillbehör.
Dagens musik görs för en större publik
Det förmodligen största skälet till att dagens hitmusik låter som den gör är för att den görs för en stor publik. En publik som idag har betydligt större möjligheter att göra sina röster hörda än vad de hade fram till 2000-talet. Om du ska hålla tal för en stor publik gör du bäst i att se till att talet inte innehåller någonting som kan förolämpa någon. Om du har en ambition att slå igenom med musik behöver du motsvara liknande krav. Du behöver göra musik som kan spelas överallt. Det är förstås en artistisk utmaning i sig att skriva musik som är så bred som möjligt. Men att skriva radiohits idag förefaller också som en kreativt sett relativt begränsad aktivitet.
Segmenteringen har ökat
Vad menar jag med segmentering? Det finns inte längre några artister som är kulturellt dominerande på samma sätt som Michael Jackson, Beatles eller Madonna en gång var. Ett stort skäl för det är att skivbranschen inte vill ha den typen av artister längre. Jackson, till exempel, stod under lång tid för hälften av skivbolaget Sonys intäkter. Från Sonys perspektiv var det ett farligt spel att vara beroende av en artist på det sättet.
Idag jobbar man därför mer med segmentering (som Nikki Amini kort berör i en intervju med Resumé). Istället för att ha stora artister som dominerar kulturen helt vill man ha artister som täcker in mer begränsade delar av popkulturen. En artist för ensamma tonårsflickor, en stilig manlig sångare, en partyrappare, ett indieband o.s.v. Olika artister för olika typer av människor. ”Men var det inte så förr också?” tänker du. Jo, till viss del, men det var inte lika kalkylerat. Segmenteringen leder också till att likriktningen ökar eftersom skivbolagen strävar efter att hitta de mest kommersiella artisterna inom respektive segment. Det gäller att vara originell men att publiken känner igen vad de hör.